telefon

Svenska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonerna
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonernas

Äldre telefon

Modernare, trådlös telefon

telefon

1. (kommunikationsteknik) apparat som möjliggör röstkommunikation mellan människor i princip oavsett avstånd

   1870 (5 mar): En blick in i framtiden. (Skånska Posten):

   Då musiken upphört, fick jag weta, att instrumentet war en s. k. telefon; med tillhjelp af detta och den elektriska strömmen kunde man leda menniskorösten långt bort från det ställe, der sånger utfördes.

   1877 (3 aug): Ett elektriskt under. (Vestmanlands Läns Tidning):

   Bland de framsteg i telegrafi som under senaste tiden tillämpats är tvifvelsutan ett af de underbaraste och mest intressanta det som man gifvit namnet telefon, eller fortskaffandet af ljud genom elektricitet.

   2016: En tryckare på Blue Moon Bar, Hanna Hellquist:

   På måndagskvällarna hjälper jag henne med läxan över telefon.

   Hyponymer: petmoj

   Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1873, bildat av förledet tele- och efterledet -fon.

   Besläktade ord: telefonera, telefonisk

   Sammansättningar: bildtelefon, biltelefon, ficktelefon, hemtelefon, interntelefon, kameratelefon, knapptelefon, korttelefon, lokaltelefon, mikrotelefon, mobiltelefon, porttelefon, radiotelefon, servicetelefon, snabbtelefon, telefonapparat, telefonautomat, telefonavgift, telefonavlyssning, telefoncentral, telefonförbindelse, telefonhytt, telefonjack, telefonkatalog, telefonkiosk, telefonkort, telefonledning, telefonlinje, telefonlur, telefonnummer, telefonsamtal, telefonstolpe, telefonsvarare, telefonterror, telefonvana, telefonväkteri, telefonväxel, tjänstetelefon, videotelefon, väggtelefon, waptelefon

   Jämför: mobil, nalle, telefonapparat, yuppienalle

Översättningar

Översättningar

• alemanniska: Delifon
• belarusiska: тэлефон m
• bokmål: telefon ^(no)
• bretonska: pellgomz ^(br)
• cebuano: telepono
• danska: telefon ^(da)
• engelska: telephone ^(en)
• esperanto: telefono ^(eo)
• finska: puhelin ^(fi)
• franska: téléphone ^(fr)
• färöiska: telefon f
• galiciska: teléfono ^(gl) m
• hiligaynon: telepono
• indonesiska: telepon ^(id)
• isländska: sími ^(is) m
• italienska: telefono ^(it)
• japanska: 電話 ^(ja) (でんわ, denwa)
• jiddisch: טעלעפֿאָן n (telefon)
• kinesiska: 電話 ^(zh), 电话 ^(zh) (diànhuà)
• korsikanska: telefunu
• kvänska: telefuuni
• lao: ໂທລະສັບ ^(lo) (thō la sap)
• latin: telephonum n
• lettiska: telefons m, tālrunis ^(lv)
• litauiska: telefonas ^(lt) m
• lulesamiska: skuolkan, telefåvnnå
• malagassiska: telefaona
• malajiska: telefon ^(ms)
• maori: kawereo, waea, terewhōno, terepōno
• meänkieli: telefooni
• min nan: 電話 ^(zh-min-nan), 电话 (tiān-ōe)
• nordsamiska: telefovdna
• nynorska: telefon
• occitanska: telefòn ^(oc) m
• polska: telefon ^(pl) m
• portugisiska: telefone ^(pt) m
• rumänska: telefon ^(ro) n
• ryska: телефон ^(ru) m
• rätoromanska: telefon m
• spanska: teléfono ^(es) m
• svensk romani: tav
• sydsamiska: teelefovne, telefovne
• tjeckiska: telefon ^(cs) m
• turkiska: telefon ^(tr)
• tyska: Telefon ^(de) n
• ukrainska: телефон ^(uk) m

Bokmål

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonene
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonenes

telefon

1. (teknik) telefon

Danska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefoner	telefonerne
Genitiv	telefons	telefonens	telefoners	telefonernes

telefon

1. (teknik) telefon

   Sammansättningar: telefonbog

Färöiska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
femininum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonin	telefonir	telefonirnar
Ackusativ	telefon	telefonina	telefonir	telefonirnar
Dativ	telefon	telefonini	telefonum	telefonunum
Genitiv	telefonar	telefonarinnar	telefona	telefonanna

telefon f

• uttal: /telɛˈfoːn/

1. (teknik) telefon

Sammansättningar

• fartelefon

Malajiska

Substantiv

telefon

1. (teknik) telefon

Nynorska

Substantiv

Böjningar av telefon	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	telefon	telefonen	telefonar	telefonane

telefon

1. (teknik) telefon

Polska

Substantiv

telefon m

• uttal: /tɛˈlɛfɔn/   Spela upp^?

1. (teknik) telefon
2. telefonsamtal
3. telefonnummer

Rumänska

Substantiv

telefon n

1. (teknik) telefon

Tjeckiska

Substantiv

telefon m

1. (teknik) telefon

Turkiska

Substantiv

telefon

1. (teknik) telefon