tordön

Svenska

Substantiv

Böjningar av tordön	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tordön	tordönet	tordön	tordönen
Genitiv	tordöns	tordönets	tordöns	tordönens

tordön

1. åska, åskmuller, kraftigt buller

   1907: En blå bok I, August Strindberg:

   En plötslig blixt och ett häftigt tordön vid klar himmel lär honom dock omsider, att det ej är en blind, ofrivillig naturkraft, utan en guds hand, som slungar blixtarne.

   1980: En prinsessa i Berlin, Arthur R.G. Solmssen:

   Trummorna brummade förstämt och tonerna av en sorgmarsch steg dovt mot himlen som ett avlägset tordön.

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1300-talet. Av fornsvenska þordyn. Se Tor och dön.

   Sammansättningar: tordönsknall, tordönsröst, tordönsskräll, tordönsstämma

Översättningar

åska, åskmuller, kraftigt buller

• bokmål: torden ^(no) m
• bulgariska: гръм ^(bg), гръмотевица ^(bg)
• danska: torden ^(da) u
• finska: ukkonen ^(fi), ukkosenjyrinä
• galiciska: trono ^(gl) m
• portugisiska: trovão ^(pt) m
• sydsamiska: raejrie