Tor

Svenska

Substantiv

Böjningar av Tor
utrum	Singular
Nominativ	Tor
Genitiv	Tors

Tor

1. åskguden i nordisk mytologi, son till Oden och Jord, make till Siv. Från fornnordiskans "Thórr": åskan.

   1887: Fädernas gudasaga, Viktor Rydberg:

   Hunne Tor i god tid att fälla Rungner, kunde han komma Tjalve till hjälp.

   1961: Vårt kulturarv 1 Kulturgrundvalen, Per Krarup:

   Torsdagen var helig, och man offrade till Tor för fred och god skörd.

   2017: Riktiga vikingar, Bengt-Erik Engholm:

   Åskan har en otrolig kraft och det är inte konstigt att folk tänkte på Tor som den mäktigaste av gudarna, och de hejade på hans kamp mot jättarna.

   Sammansättningar: tordön, torsdag, torshammare, torshelgd, torsmånad, torsvigg

   Fraser: vid Tors hammare

2. ett mansnamn

   Varianter: Thor, Tord

   Etymologi: Av fornsvenska Þōr, av fornnordiska Þórr, med runor skrivet ᚦᚢᚱ (þur), av urgermanska *Þunraz, från vilket kommer bland andra engelska thunder, och tyska Donner. Huruvida namnet i äldre tid associerades med åskan eller åskguden - eller bådadera - kan ej utläsas från historiska källor. Det liknande namnet Tore och den feminina formen Tora är ursprungligen kortformer av mansnamn respektive kvinnonamn med förleden Tor-, som var rikligt namnbildande under vikingatid och medeltid i namn som Torbjörn, Torborg, Torleif, Torsten, Torgny, Torvald och Torun samt i namn på diverse platser som exempelvis Färöarnas huvudstad Torshamn.

Besläktade ord: dunder, dån, döna, tordön

Översättningar

åskgud

• alemanniska: Donar
• bayerska: Donar
• bokmål: Tor ^(no)
• danska: Thor, Tor ^(da)
• engelska: Thor ^(en)
• esperanto: Toro
• fornengelska: Þunor
• fornnordiska: Þórr
• frisiska: Tonger
• färöiska: Tórur
• isländska: Þór ^(is)
• latin: Thorus
• nynorska: Tor
• saterfrisiska: Thuner
• tyska: Thor ^(de), Donar ^(de)

Bokmål

Substantiv

Böjningar av Tor
	Singular
Nominativ	Tor
Genitiv	Tors

Tor

1. ett mansnamn

Tyska

Substantiv

Böjningar av Tor , n
neutrum	Singular		Plural
Nominativ	das	Tor	die	Tore
Genitiv	des	Tors	der	Tore
Dativ	dem	Tor	den	Toren
Ackusativ	das	Tor	die	Tore

Tor n

1. port

   Se även: Tür, Eingang

2. (sport) mål; där boll placeras
3. (sport) mål; resultat av 2

Sammansättningar: Einfallstor, Scheunentor, Stadttor, torarm, Tordifferenz, Torpfosten, torreich

Böjningar av Tor , m
maskulinum	Singular		Plural
Nominativ	der	Tor	die	Toren
Genitiv	des	Toren	der	Toren
Dativ	dem	Toren	den	Toren
Ackusativ	den	Toren	die	Toren

Tor m

1. dåre, narr, person som uppför sig dåraktig

   Synonymer: Narr, Dummkopf, Idiot

   Besläktade ord: töricht

   Grammatik: Plural används sällan.