tross

Svenska

Substantiv

Böjningar av tross	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	tross	trossen	trossar	trossarna
Genitiv	tross	trossens	trossars	trossarnas

tross

1. den del av ett militärförband som svarar för mathållning och transporter

   Jämför: träng

   Sammansättningar: koktross, trossbåt, trossfordon, trosskompani, trossvagn

   Etymologi: Av tyska Tross, av latinska trossa (”paket”).

2. en sorts kraftigt rep

   Diverse: Enligt nautiskt lexikon en omkrets som överstiger 2,4 centimeter.

   Jämför: kabel, lina, rep, tåg, vajer, vant

   Sammansättningar: ankartross, bogsertross, förtöjningstross, liktross, trosslagen

   Etymologi: Av medellågtyska trosse.

Se även tesaurus: Förbindelsemedel, Trådformighet, Anskaffning, Egendom

Översättningar

den del av ett militärförband som svarar för mathållning och transporter

• spanska: impedimenta f
• tyska: Tross ^(de) m

en sorts kraftigt rep

• galiciska: guindareza f
• spanska: cabo ^(es) m, amarra ^(es) f
• tyska: Trosse ^(de) f

Bokmål

Substantiv

tross

1. trots

   Etymologi: Av tyska trotz.