urhem

Svenska

Substantiv

Böjningar av urhem	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	urhem	urhemmet	urhem	urhemmen
Genitiv	urhems	urhemmets	urhems	urhemmens

urhem n

1. ursprunglig boplats för ett visst folkslag

   sökandet efter indoeuropéernas urhem

Översättningar

ursprunglig boplats för ett visst folkslag

• engelska: ur-homeland ^(en), urheimat ^(en), Urheimat ^(en)
• tyska: Urheimat ^(de) f