ur-

Se även ur, úr och -ur.

Svenska

Affix

ur- (prefix)

1. den allra första eller en tidig (primitiv) form (av något)

   Sammansättningar: urbefolkning, urberg, urindoeuropeiska, urinvånare, urminnes, uroxe, urpremiär, urskog, urtida, uruppförande, urmänniskan, urkraft, urdjur, urspråk, urinsekt, urnordiska, urkälla, uroxe, urkristendom

   Se även: forn-

2. prefix som förstärker efterledet

   Jag såg en urintressant video på YouTube.

   Synonymer: (se Appendix:Förstärkande)

   Sammansättningar: urbra, urdålig, urfånig, urgod, uridiot, urkonservativ, urless, ursnygg, urspännande, urstark, urusel, uråldrig

   Etymologi: Kan komma av tron att man kunde säga "ur-" framför alla ord medan det ursprungliga användningen egentligen var "urgammal", gammal som från urtiden.

Översättningar

tidig

• engelska: proto- ^(en)
• esperanto: pra- ^(eo), malnov-
• indonesiska: pra-, purba ^(id) adjektiv, kuno ^(id) adjektiv
• jiddisch: אור־ (ur-)

prefix som förstärker efterledet

• esperanto: -eg- ^(eo) suffix / slutnära interfix
• indonesiska: maha- ^(id) begränsat användbart

Engelska

Affix

ur- (prefix)

1. ur- (ursprunglig, första, grund-)

   Sammansättningar: urelement

Tyska

Affix

ur-

1. den allra första eller en tidig (primitiv) form (av något)

   Sammansättningar: Urbevölkerung, Urgestein, Urgroßmutter, Urgroßvater, Urheimat, Uroma, Uropa, Urvater

2. prefix som förstärker efterledet

   Sammansättningar: uralt, urkomisch, urkonservativ