välgång

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av välgång  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ välgång välgången
Genitiv välgångs välgångens

välgång

  1. förhållandet att något går väl (lyckas) eller att det går väl för någon
    Vi önskar er lycka och välgång!
    Lev du lycklig min efterlängtade sälla vän! och åtnjut hälsan och välgången i din oskuldsfulla blomstrande ungdom, ävensom i alla dina tillkommande livsdagar.
    Bort måste det fåfängliga världssinnet, som söker fortkomst och välgång i denna världens ting.
    Det skall ej vara sagt en dag om mig, att jag åt min herres bröd och sov i hans arbete; att jag pipade för honom i välgången, men ville ej dansa med i olyckan.
    Lakshmi’ är Vishnus gemål, välgångens och skönhetens gudinna.
    Synonymer: framgång, lycka, välfärd
    Antonymer: motgång, olycka

Översättningar

[redigera]