vandring

Svenska

Substantiv

Böjningar av vandring	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	vandring	vandringen	vandringar	vandringarna
Genitiv	vandrings	vandringens	vandringars	vandringarnas

vandring

1. det att vandra; förflyttning; att resa till fots

   Besläktade ord: vandra, vandrare

   Sammansättningar: fjällvandring, folkvandring, invandring, rundvandring, skogsvandring, utvandring, vandringsbibliotek, vandringsfisk, vandringshistoria, vandringsled

Översättningar

Översättningar

• finska: vaellus ^(fi)
• isländska: flakk ^(is) n
• nederländska: trektocht ^(nl), voetreis ^(nl)
• ryska: кочевничество ^(ru) n
• turkiska: yürüyüş ^(tr)
• tyska: Wanderung ^(de) f, Wandern ^(de) n