varsna
Utseende
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]Böjningar av varsna 1. | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | varsna | varsnas |
Presens | varsnar | varsnas |
Preteritum | varsnade | varsnades |
Supinum | varsnat | varsnats |
Imperativ | varsna | – |
Particip | ||
Presens | varsnande, varsnandes | |
Perfekt | varsnad | |
Böjningar av varsna 2. | Aktiv | Passiv |
---|---|---|
Infinitiv | varsna | varsnas |
Presens | varsnar | varsnas |
Preteritum | varsnade | varsnades |
Supinum | varsnat | varsnats |
Imperativ | varsna | – |
Particip | ||
Presens | varsnande, varsnandes | |
Perfekt | – | |
varsna
- (transitivt) göra varse
- 1879: Njáls saga, A. U. Bååth (översättning):
- Han sprang upp i Ruts skepp och drap fyra man, innan Rut varsnade honom.
- Han sprang upp i Ruts skepp och drap fyra man, innan Rut varsnade honom.
- 1879: Njáls saga, A. U. Bååth (översättning):
- (intransitivt) bli eller vara varse
- 1832: Herodotos' från Halikarnassos Muser eller nio historiska böcker, övers. Fredrik Carlstedt:
- Nu .. utestänger du mig från både det ena och det andra, utan att likväl hos mig varsna hvarken feghet eller ohåga.
- Nu .. utestänger du mig från både det ena och det andra, utan att likväl hos mig varsna hvarken feghet eller ohåga.
- 1832: Herodotos' från Halikarnassos Muser eller nio historiska böcker, övers. Fredrik Carlstedt:
- Synonymer: varsebli
- Etymologi: Belagt i svenska språket sedan 1841, av varse.[1]
- Besläktade ord: varse