veg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av veg  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ veg vegen veger vegene
Genitiv vegs vegens vegers vegenes

veg

  1. väg
    Varianter: vei
    Synonymer: gate

Bottniska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av veg  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ veg vegĕn, vegjĕn vega vegană
Dativ   vegŭm   vegum

veg m

  1. väg
    Etymologi: Av fornnordiska vegʀ.
    Varianter: vegj
    Sammansättningar: árveg, áf veg, hvurrig, miðlaveg, óvegað, vegakunðug, vegalǫus, vegamót, vegaskil, vegastǫdu

Verb[redigera]

veg sing

  1. böjningsform av vega

Nynorska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av veg  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ veg vegen vegar vegane

veg

  1. väg
    Synonymer: gate