zusammenknüllen

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för zusammenknüllen 

Hjälpverb: haben

Infinitiv zusammenknüllen
Presensparticip zusammenknüllend
Perfektparticip zusammengeknüllt
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich knülle zusammen du knüllst zusammen er, sie, es knüllt zusammen
Plural wir knüllen zusammen ihr knüllt zusammen sie knüllen zusammen
Preteritum Singular ich knüllte zusammen du knülltest zusammen er, sie, es knüllte zusammen
Plural wir knüllten zusammen ihr knülltet zusammen sie knüllten zusammen
Imperativ
Singular - knülle zusammen! -
Plural - knüllt zusammen! knüllen Sie zusammen!
Konjunktiv I
Presens Singular ich knülle zusammen du knüllest zusammen er, sie, es knülle zusammen
Plural wir knüllen zusammen ihr knüllet zusammen sie knüllen zusammen
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich knüllte zusammen du knülltest zusammen er, sie, es knüllte zusammen
Plural wir knüllten zusammen ihr knülltet zusammen sie knüllten zusammen

zusammenknüllen

  1. knyckla ihop, hopknyckla