årstid

Svenska

Substantiv

Böjningar av årstid	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	årstid	årstiden	årstider	årstiderna
Genitiv	årstids	årstidens	årstiders	årstidernas

årstid

1. del av år, såsom vinter, vår, sommar eller höst

   Årstiderna på jorden uppkommer genom att jordaxeln lutar i förhållande till ekliptikans plan.

   Hyponymer: vinter, sommar, vår, höst

Översättningar

del av år

• albanska: stinë ^(sq)
• arabiska: مَوْسِم m
• baskiska: urtaro ^(eu)
• bokmål: årstid ^(no) m
• bosniska: godišnje doba n, sezona f
• danska: årstid ^(da) u
• engelska: season ^(en), time of year ^(en)
• finska: vuodenaika ^(fi)
• franska: saison ^(fr) f
• italienska: stagione ^(it) f
• jiddisch: תּקופֿה f (tkufe)
• katalanska: estació (de l'any)
• kroatiska: godišnje doba ^(hr) n, stađun ^(hr) m (dial.)
• malajiska: musim ^(ms)
• nederländska: jaargetijde ^(nl) n, seizoen ^(nl) n
• nynorska: årstid f
• polska: pora roku ^(pl)
• portugisiska: estação do ano ^(pt) f brasiliansk
• ryska: время года ^(ru)
• spanska: estación ^(es) f
• tjeckiska: roční období ^(cs) n
• turkiska: mevsim ^(tr)
• tyska: Jahreszeit ^(de) f
• ungerska: évszak ^(hu)