öster
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
[redigera] Svenska
[redigera] Substantiv
öster
- uttal: öster /œster/
- (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: åt höger om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
[redigera] Synonymer
[redigera] Antonymer
[redigera] Besläktade ord
[redigera] Sammansättningar
[redigera] Översättningar
[redigera] Se även
[redigera] Adverb
öster
- i riktningen som är vinkelrät mot en tänkt linje mellan Nordpolen och Sydpolen och åt det håll solen går upp
- Vi färdas åt öster på den Transsibiriska järnvägen.
