väst

Svenska

Substantiv

Böjningar av väst	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	väst	västen	västar	västarna
Genitiv	västs	västens	västars	västarnas

(2) en väst

väst

• uttal: väst /vɛst/

1. (endast i obestämd form singular) ett av de fyra huvudväderstrecken; en av de fyra grundläggande navigationsriktningarna på jorden: åt vänster om jordklotet placeras med Nordpolen överst och Sydpolen underst
2. ett manligt klädesplagg utan ärmar

Synonymer

• väster

Antonymer

• öst

Besläktade ord

• västan
• västlig
• västra

Sammansättningar

• nordväst
• sydväst
• västkust
• västsvensk

Översättningar

vädersträck  

engelska: west (en) franska: ouest (fr) m

polska: zachód (pl) m tyska: West (de), Westen (de)

klädesplagg  

arabiska: صديري (ar) danska: vest (da) engelska: waistcoat (en), vest (en) esperanto: veŝto (eo) franska: gilet (fr) m katalanska: armilla (ca) kurdiska: êlek (ku), هێله‌ك (ku)

polska: kamizelka (pl) f serbiska: prsluk sicilianska: panciottu (scn) spanska: chaleco (es) m turkiska: yelek (tr) tyska: Weste (de) f

Se även

• nord, norr
• öst, ost, öster
• syd, söder

Adverb

väst

1. i riktningen som är vinkelrät mot en tänkt linje mellan Nordpolen och Sydpolen och åt det håll solen går ned

   Antonymer: öst

Översättningar

Översättningar  

engelska: west (en), westward (en)

Verb

väst

• uttal: vä:st /ˈvɛːst/

1. böjningsform av väsa