handikapp

Svenska

Substantiv

Böjningar av handikapp	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	handikapp	handikappet	handikapp	handikappen
Genitiv	handikapps	handikappets	handikapps	handikappens

handikapp

• uttal: 'handikap /ˈhandɪkap/

1. (sport) försvårande villkor som sätts upp för att göra kampen mellan två ojämna spelare mer jämn, till exempel vikt-, tids-, avstånds- eller poängskillnad; även handicap
2. försvårande livsförutsättning, medfödd eller till följd av olycka eller sjukdom, som hämmar och håller tillbaka individen
3. generellt om försvårande förutsättning eller nedsatt förmåga

Etymologi

Sedan mitten av 1800-talet; av engelska handicap, av hand in cap, ’hand i mössa’, av hand, ’hand’, in, ’i’, och cap, ’mössa’; ursprungligen förberedelse av ett spel där två deltagare stoppar sina insatser i en mössa, sedermera om hästkapplöpning där belastning införs för jämna ut spelet.

Besläktade ord

• handikappad

Sammansättningar

• förståndshandikapp

Översättningar

sport

Översättningar  

engelska: handicap (en)

livsförutsättning

Översättningar  

engelska: handicap (en), disability (en)