järn

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Innehåll 1 Svenska 1.1 Substantiv 1.1.1 Etymologi 1.1.2 Fraser 1.1.3 Sammansättningar 1.1.4 Översättningar 2 Referenser

[redigera] Svenska

[redigera] Substantiv

Böjningar av järn 1.	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	järn	järnet
Genitiv	järns	järnets

Böjningar av järn 2-4.	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	järn	järnet	järn	järnen
Genitiv	järns	järnets	järns	järnens

järn

• uttal: /ˈjæːɳ/ ^[1]

1. ett metalliskt grundämne, betecknat med Fe i periodiska systemet
2. sorts redskap som består av grundämnet järn
3. (vardagligt) sup
4. boja; metallanordning som används för att låsa fast någon

[redigera] Etymologi

Av fornsvenska iärn, av fornnordiska járn (jämför danska och norska jern, isländska járn), av urgermanska *īsarna- (jämför fornengelska īsern (engelska iron), medelnederländska iser (nederländska ijzer, afrikaans yster), fornhögtyska isarn (tyska Eisen), frankiska īsarn, gotiska eisarn). Det urgermanska ordet är troligen inlånat från urkeltiska *isarnon (jämför forniriska iarn, kymriska haearn, galliska Isarno-), från urindoeuropeiska *is-(e)ro- med betydelsen "kraftfull" eller "helig" (jämför sanskrit isirah, "kraftfull", "stark", grekiska ἱερός, hierós, "stark", och möjligen latinets ira, "vrede"), av *eis, "stark".^[2][3][4]

[redigera] Fraser

• ge järnet
• ha många järn i elden

sup

• ta sig ett järn

bojor

• slå i järn

[redigera] Sammansättningar

[redigera] Översättningar

metall

boja

[redigera] Referenser

1. ↑ Per Hedelin. 1997. Norstedts svenska uttalslexikon.
2. ↑ Online Etymology Dictionary: "iron", läst 2008-05-24.
3. ↑ Engelska Wiktionary: "iron", läst 2008-05-24.
4. ↑ Svenska akademiens ordbok, internetupplagan: "järn", läst 2008-05-24.