mute
Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Innehåll |
Engelska [redigera]
Adjektiv [redigera]
mute
- tyst, dämpad, stum
- Användning: Nämns ofta i samband med en funktion på vissa apparater, som används för att tillfälligt koppla bort mikrofon eller högtalare utan att avbryta in- eller uppspelningen.
Se även [redigera]
Substantiv [redigera]
| Böjningar av mute | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nominativ | mute | mutes |
| Genitiv | mute's | mutes' |
mute
Verb [redigera]
| Böjningar av mute | Singular | Plural | |
|---|---|---|---|
| 1-2:a pers. | 3:e pers. | ||
| Presens | mute | mutes | mute |
| Preteritum | ◀ | muted | ▶ |
| Perfektparticip | ◀ | muted | ▶ |
| Presensparticip | ◀ | muting | ▶ |
mute
Lettiska [redigera]
Substantiv [redigera]
mute