snö

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även sno och snø.

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av snö  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ snö snön
Genitiv snös snöns

snö

  • uttal: snö: /snøː/
  1. nederbörd som faller, eller har fallit ner från molnen och består av iskristaller som sitter ihop; iskristaller
    Snön faller oftare på vintern än på sommaren.
    Synonymer: sno (orsamål)

Varianter[redigera]

Etymologi[redigera]

Fornsvenska snior, av fornnordiska snær, från urgermanska *snaiwaz (varav även engelska snow, tyska Schnee, nederländska sneeuw), av indoeuropeiska roten *(s)neigʷʰ- (varav även latin nix, grekiska νίφα, sanskrit स्नेह, snēha, ryska снег, m.fl.).

Besläktade ord[redigera]

Hyperonymer[redigera]

Hyponymer[redigera]

Sammansättningar[redigera]

Fraser[redigera]

Översättningar[redigera]