öknamn

Svenska

Substantiv

Böjningar av öknamn	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	öknamn	öknamnet	öknamn	öknamnen
Genitiv	öknamns	öknamnets	öknamns	öknamnens

öknamn

1. negativt laddat binamn, även skämtsamt negativt

   Synonymer: vedernamn, spenamn, smädenamn

   Antonymer: smeknamn

   Etymologi: Belagt i språket sedan 1501. Av fornsvenska øknamn, av fornnordiska aukanafn, där förledet är desamma som verbet öka, ursprungligen med betydelsen ”tillnamn” (”utökande namn, ökningsnamn, tilläggsnamn”), såsom: ”Sigurd Fafnebane”, ”Erik Segersäll”, ”Blot-Sven”.

   Se även tesaurus: Namnförändring

Översättningar

nedsättande smeknamn

• bokmål: økenavn n
• danska: øgenavn n
• finska: pilkkanimi ^(fi), haukkumanimi ^(fi)
• forndanska: økenavn
• fornengelska: ekename, nekename
• fornnordiska: aukanafn
• fornsvenska: øknamn
• franska: sobriquet ^(fr) m
• isländska: auknefni
• katalanska: malnom ^(ca) m
• nederländska: scheldnaam ^(nl) m, schimpnaam ^(nl) m
• norska:
  • bokmål: økenavn ^(no)
  • nynorska: aukenamn ⁽ⁿⁿ⁾
• polska: przezwisko ^(pl) n, przydomek ^(pl) m
• tyska: Spitzname ^(de) m, Spottname ^(de) m, Schimpfname ^(de) m, Ekelname ^(de) m, Ökelname