örfil

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av örfil  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ örfil örfilen örfilar örfilarna, åld. el. dial. örfilarne
Genitiv örfils örfilens örfilars örfilarnas, åld. el. dial. örfilarnes
örfil

örfil

  1. slag med öppen hand över kind eller öra
    Synonymer: hurring, hurril, kindhäst (ålderdomligt), kindpust (ålderdomligt), käftsmäll, lavett, lusing (dialektalt), orre, torpare
    Besläktade ord: örfila
  2. (finlandssvenska) kanelbulle

Översättningar[redigera]