överbevisning

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av överbevisning  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ överbevisning överbevisningen
Genitiv överbevisnings överbevisningens

överbevisning u

  1. det att visa riktigheten i något (som en anklagelse) så att inga tvivel kvarstår
    2015 (5 sep): Columbo symboliserar min inre kamp (Svenska Dagbladet), Kjell Häglund:
    Ännu en finbildad snobb som snubblat över liket i garderoben; förintad av Columbos mästerliga överbevisning.
    Besläktade ord: överbevisa
    Se även tesaurus: Visshet, Bevisföring, Vederläggning, Övertygelse, Anklagelse, Domstolsförhandling, Sakfällande