Appendix:Bring/478. Bevisföring

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

bevisföring[redigera]

substantiv

bevis, beviskraft, bevisledning, bevismedel, bevisning, bevisställe, bevisningsgrund, bevisningskraft, bevisningsmedel, bevisningsskyldighet, bevisningssätt, motivering, demonstration, argument, argumentation, argumentering, skäl, grund, stöd, följdriktighet, bindande kraft, rimlighet, påvisning, verifikation, svart på vitt, innebörd, evidens, proba, probering, prov, provhaltighet, experiment, analogibevis, analogislut, slutföljd, slutkonst, slutledning, slutsats, solution, lösning, överbevisning, konklusion, korollarium, konsekvens, konsekvensmakare, konsekvensmakeri, övertalning, övertygande.

verb

visa, bevisa, framvisa, påvisa, uppvisa, fulltyga, ådagalägga, lägga i dagen, konstatera, demonstrera, åskådliggöra, besanna, bekräfta, förebringa, förebringa bevis, verifiera, utreda, klarera, motivera, stödja, pröva, probera, hålla provet, bestå provet, hålla sticket, hålla streck, stå sig, slutföra, solvera, fastslå, överbevisa, övertyga, innebära, medföra, följa av, säga sig själv, falla av sig själv, rimma sig.

adjektiv, adverb

bevislig, påvislig, påvisbar, påtaglig, evident, självklar, handgriplig, ögonskenlig, åskådlig, klar, slående, oemotsäglig, ovedersäglig, ovederlägglig, beprövad, probat, välgrundad, motiverad, bindande, konsekvent, följdriktig, deduktiv, rimlig, analogisk, konklusiv, apodiktisk, kategorisk, avgörande, ovägerlig, tillförlitlig, hållbar;

bevisligen, påvisligen, ovägerligen, rimligen, naturligtvis, givetvis, tvivelsutan, följaktligen, alltså.