Sieg

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Tyska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av Sieg 
maskulinum Singular Plural
Nominativ der Sieg die Siege
Genitiv des Siegs, Sieges der Siege
Dativ dem Sieg, Siege den Siegen
Ackusativ den Sieg die Siege

Sieg m

  1. seger
    Etymologi: Av fornhögtyska sigu, sigi (besläktat med gotiska 𐍃𐌹𐌲𐌹𐍃 ‎(sigis) och fornnordiska sigr (svenska seger)), av urgermanska *segaz. Jämför nederländska zege, danska sejr.
    Besläktade ord: siegen, Sieger, Siegerin
    Antonymer: Niederlage
    Sammansättningar: Auswärtssieg, Heimsieg, Wahlsieg