bande

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Bande.

Danska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bande  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bande banden bander banderne
Genitiv bandes bandens banders bandernes

bande u

  1. (kriminellt) gäng, pack, band (av banditer), rövarband
  2. (biljard, ishockey) sarg

Verb[redigera]

under utveckling
grammatikmallen är under utveckling och bör inte användas ännu.
Böjningar av bande  Aktiv
Infinitiv bande
Presens bander
Preteritum bandede
Supinum bandet
Imperativ band
Particip
Presens bandende
Perfekt (bandet)?

bande

  1. svära

Franska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bande  Singular Plural
Femininum bande bandes

bande f

  1. band
  2. gäng

Verb[redigera]

bande

  1. böjningsform av bander

Nederländska[redigera]

Verb[redigera]

bande

  1. böjningsform av bannen

Italienska[redigera]

Substantiv[redigera]

bande

  1. böjningsform av banda