baner

Svenska

Substantiv

Böjningar av baner	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	baner	baneret	baner	baneren
Genitiv	baners	banerets	baners	banerens

baner

• uttal: /baˈne:r/

1. fana på en stång som används som tecken vid en samling människor

   1977: Shardik, Richard Adams, övers. Else Lundgren:

   De yeldashayska officerarnas röster, det stjärnprydda baneret som fladdrade på muren ovanför trädgården, fälttecknen som bars av soldaterna runt omkring honom – alltsammans antog med ens sin entydiga och fruktansvärda mening.

   Sammansättningar: banerförare

   Jämför: flagga, fana, standar, banderoll

2. böjningsform av ban

Översättningar

fana på en stång som används som tecken vid en samling människor

• bokmål: banner
• engelska: banner ^(en)
• frisiska: banier ^(fy)
• katalanska: banderola
• sicilianska: stinnardu
• tyska: Banner ^(de) n