Hoppa till innehållet

besitta

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av besitta  Aktiv Passiv
Infinitiv besitta besittas
Presens besitter besitts (besittes)
Preteritum besatt besatts
Supinum besuttit besuttits
Imperativ besitt
Particip
Presens besittande, besittandes
Perfekt besutten

besitta

  1. inneha i praktiken, kunna förfoga över
    Vännerna vi mötte igår besitter många goda egenskaper.
    Besläktade ord: besittning
    Sammansättningar: besittningsrätt
  2. mild svordom
    cirka 1849: Anklagelsen, Gunnar Wennerberg:
    Nå så besitta mig, gråter han inte han, den juvenalen!
    1926: Manon Lescaut, Abbé Prevost (översatt av Einar Ekstrand):
    — Ah, det är den unge herrn, som för sex veckor sedan var här tillsammans med en liten mamsell, som han var så rasande kär i! Besitta, vad hon var förtjusande!

Översättningar

[redigera]