Hoppa till innehållet

blunder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blunder  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blunder blundern blundrar blundrarna
Genitiv blunders blunderns blundrars blundrarnas

blunder

  1. (grovt) misstag eller förbiseende, i synnerhet ett sådant som ens omgivning kan ha överseende med
    Besläktade ord: blundra

Översättningar

[redigera]

Bokmål

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blunder  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blunder blunderen blundere blunderne
Genitiv blunders blunderens blunderes blundernes

blunder m

  1. blunder

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blunder  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blunder blunderen blundere blunderne
Genitiv blunders blunderens blunderes blundernes

blunder

  1. blund, lur, kort sömn

Verb

[redigera]

blunder

  1. böjningsform av blunde

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blunder  Singular Plural
Nominativ blunder blunders
Genitiv blunder's blunders'

blunder

  1. blunder

Nynorska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av blunder  Singular Plural
maskulinum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ blunder blunderen blunderar blunderane

blunder m

  1. blunder