bräsch

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av bräsch  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ bräsch bräschen bräscher bräscherna
Genitiv bräschs bräschens bräschers bräschernas

bräsch

  1. hål i mur eller fortifikation som uppkommit genom sprängning eller uppbrytning (genom vilken stormning kan ske); (även utvidgat och överfört) öppning
    Efter att med 2 ton dynamit ha sprängt upp en bräsch i muren, kunde de äntligen storma staden.
    Bedrägericentret blir ett av polisens nya vapen som ska slå in en bräsch i den massiva anhopningen av bedrägeribrott.
    Den kulturella katastrof som Auschwitz innebar slog en bräsch genom varje enskild människas tillit till familjen och de omsorger och det hopp den skall odla.
    Etymologi: Av franska brèche, av fornhögtyska brehha, av brehhan ("bryta"). Jämför bräcka.[1][2] Av urgermanska *brukiz ‎(“bristning, brott”), till urgermanska *brukōną, *brekaną ‎("bryta").
    Fraser: gå i bräschen, ställa sig i bräschen - (aktivt verka som försvarare eller initiativtagare)
    Besläktade ord: bräschera

Översättningar[redigera]

Källor[redigera]

  1. (1924) SAOB spalt B4493.
  2. (1922) Svensk etymologisk ordbok, s.68.