brakke

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bokmål[redigera]

Adjektiv[redigera]

brakke

  1. böjningsform av brakk

Substantiv[redigera]

Böjningar av brakke  Singular Plural
maskulinum & femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brakke brakka, brakken brakker brakkene
Genitiv brakkes brakkas, brakkens brakkers brakkenes

brakke mf

  1. barack

Verb[redigera]

brakke

  1. (jordbruk) lägga i träda, lämna obrukad

Danska[redigera]

Verb[redigera]

under utveckling
grammatikmallen är under utveckling och bör inte användas ännu.
Böjningar av brakke  Aktiv
Infinitiv brakke
Presens brakker
Preteritum brakkede
Supinum brakket
Imperativ brakk
Particip
Presens brakkende
Perfekt (brakket)?

brakke

  1. (jordbruk) lägga i träda, lämna obrukad
    Synonymer: braklægge
    Besläktade ord: brak, brakning

Nynorska[redigera]

Adjektiv[redigera]

brakke

  1. böjningsform av brakk

Substantiv[redigera]

Böjningar av brakke  Singular Plural
femininum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ brakke brakka brakker brakkene

brakke f

  1. barack

Verb[redigera]

brakke

  1. (jordbruk) lägga i träda, lämna obrukad