branden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

branden

  1. böjningsform av brand

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för branden

Hjälpverb: sein

Infinitiv branden
Presensparticip brandend
Perfektparticip gebrandet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich brande  du brandest  er, sie, es brandet 
Plural wir branden  ihr brandet  sie branden 
Preteritum Singular ich brandete  du brandetest  er, sie, es brandete 
Plural wir brandeten  ihr brandetet  sie brandeten 
Imperativ
Singular -
-
Plural -
Konjunktiv I
Presens Singular ich brande  du brandest  er, sie, es brande 
Plural wir branden  ihr brandet  sie branden 
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich brandete  du brandetest  er, sie, es brandete 
Plural wir brandeten  ihr brandetet  sie brandeten 

branden

  1. bryta sig
    vågar som svallar mot stranden
    Besläktade ord: Brandung