branden

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

branden

  1. böjningsform av brand

Tyska[redigera]

Verb[redigera]

Konjugation för branden

Hjälpverb: sein

Infinitiv branden
Presensparticip brandend
Perfektparticip gebrandet
Indikativ 1:a pers. 2:a pers. 3:e pers.
Presens Singular ich brande du brandest er, sie, es brandet
Plural wir branden ihr brandet sie branden
Preteritum Singular ich brandete du brandetest er, sie, es brandete
Plural wir brandeten ihr brandetet sie brandeten
Imperativ
Singular - –! -
Plural - –! – Sie!
Konjunktiv I
Presens Singular ich brande du brandest er, sie, es brande
Plural wir branden ihr brandet sie branden
Konjunktiv II
Preteritum Singular ich brandete du brandetest er, sie, es brandete
Plural wir brandeten ihr brandetet sie brandeten

branden

  1. bryta sig
    vågar som svallar mot stranden
    Besläktade ord: Brandung