cul

Se även cül.

Franska

Substantiv

Böjningar av cul	Singular	Plural
Maskulinum	cul	culs

cul m

• uttal: kyⓘ

1. (vulgärt) röv, rumpa
2. (vulgärt) rövhål, anus
3. (vardagligt) sex

   Le cul mène le monde.

   Sex regerar världen.

4. (bildligt) bak, bakdel
5. (vardagligt) tur

   Ils ont du cul.

   De har tur.

Etymologi

Från latin cūlus.

Sammansättningar

basculer basculeur culasse culasser culbutable culbutage culbutant culbute culbuté culbutement culbuter cul-de-basse-fosse cul-de-bouteille cul-de-four

cul-de-jatte cul-de-lampe cul-de-mulet cul-de-niche cul-de-plomb cul-de-porc cul-de-pot cul-de-poule cul-de-sac culée culer culeron culière

culot culotte enculasser enculé enculer enculeur faux-cul fouette-cul sans-culootte sous-cul tape-cul trou du cul

Fraser

• avoir le cul bordé de nouilles
• se sortir les doigts du cul
• cul-de-sac

Katalanska

Substantiv

Böjningar av cul	Singular	Plural
Maskulinum	cul	culs

cul m

1. (anatomi) rumpa, stjärt
2. (vulgärt) rövhål, anus
3. (bildligt) bak, bakdel, stjärt

Etymologi: Av latinska cūlus.

Besläktade ord: acular, culà, culada, culatxo, culblanc, culer, culgròs, culroig, encular, culata, culot

Korniska

Adjektiv

cul

1. trång