d

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Appendix:Varianter/d och -d.

Tvärspråkligt

[redigera]

Tecken

[redigera]
d
U+0064
LATIN SMALL LETTER D

d

  1. gemen bokstav som finns i många varianter av det latinska alfabetet; versal variant: D
  2. förkortning för enhetsprefixet deci-, 10-1
  3. tecken för tonande alveolar klusil (luftflödet stoppas vid tandvallen och släpps sedan ut i ett explosionsljud) i Internationella fonetiska alfabetet (IPA)
  4. (mindre vanligt) talet femhundra (500) skrivet med romerska siffror
    Varianter: D, ,

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av d  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ d d:et, d:t d:n d:na
Genitiv d:s d:ets, d:ts d:ns d:nas

d

  1. (musik) ton med frekvens nära 293.66 · 2n Hz, för något heltal n (om ettstrukna a antas ha frekvensen 440 Hz enligt överenskommen standard), vilken i liksvävande temperatur är enharmonisk med cississ och essess
    Sammansättningar: D-dur, d-moll
    Vanliga konstruktioner: ettstrukna d, femstrukna d, fyrstrukna d, trestrukna d, tvåstrukna d

Översättningar

[redigera]

Engelska

[redigera]

Förkortning

[redigera]

d

  1. (ålderdomligt) (i Storbritannien och Irland, före åren 1971) pence
    Etymologi: av latinets denarius