dragon

Se även dragón.

Svenska

Substantiv

Böjningar av dragon	Oräknebart
utrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dragon	dragonen
Genitiv	dragons	dragonens

Böjningar av dragon 3	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	dragon	dragonen	dragoner	dragonerna
Genitiv	dragons	dragonens	dragoners	dragonernas

dragon

• uttal: drago:ndraguːn

1. en art (Artemisia dracunculus) inom växtfamiljen korgblommiga växter (Asteraceae); individ eller grupp individer av arten dragon

   Etymologi: Av latinska dracunculus.

2. krydda bestående av delar från växten dragon

   Sammansättningar: dragonsås

3. typ av beridna soldater

   Etymologi: Av franska estragon.

Översättningar

arten Artemisia dracunculus

• danska: estragon ^(da)
• engelska: tarragon ^(en)
• finska: rakuuna ^(fi)
• franska: estragon ^(fr) m
• isländska: estragon n, fáfnisgras n
• turkiska: tarhun ^(tr)
• tyska: Estragon ^(de) m

krydda

• engelska: tarragon ^(en)
• finska: rakuuna ^(fi)
• franska: estragon ^(fr) m
• jiddisch: עסטראַגאָן‎ (estragon)
• spanska: estragón ^(es) m
• tagalog: estragon
• turkiska: tarhun ^(tr)
• tyska: Estragon ^(de) m

typ av beridna soldater

• danska: dragon ^(da)
• engelska: dragoon ^(en)
• finska: rakuuna ^(fi)
• katalanska: dragó ^(ca) m
• tyska: Dragoner ^(de) m

Danska

Substantiv

dragon

1. dragon; typ av beridna soldater

Engelska

Substantiv

Böjningar av dragon	Singular	Plural
Nominativ	dragon	dragons
Genitiv	dragon's	dragons'

dragon

• uttal: ˈdrægən

1. (mytologi) drake

   Synonymer: drake, worm, wyrm

Franska

Substantiv

Böjningar av dragon	Singular	Plural
Maskulinum	dragon	dragons

dragon m

• uttal: dʁa.ɡɔ̃ⓘ

1. drake