duka

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Se även ducka.

Svenska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av duka  Aktiv Passiv
Infinitiv duka dukas
Presens dukar dukas
Preteritum dukade dukades
Supinum dukat dukats
Imperativ duka
Particip
Presens dukande, dukandes
Perfekt dukad

duka

  1. förbereda ett bord för att kunna ätas vid, genom att ställa fram porslin och redskap som behövs för måltiden
    1911: Iduns kokbok, Elisabeth Östman:
    Hur bordet skall dukas i vardagslag, beror naturligtvis i första hand på hemmets ekonomiska tillgångar.
    Fraser: duka av, duka fram

Översättningar[redigera]

Bottniska[redigera]

Verb[redigera]

duka

  • uttal: /d̥ɞ̀ːkʰɑ/
  1. slå något med häftighet och svåra tillhugg, såsom med klubbor, yxhammare, knytnäve m. m.
    Shlǫ n menn duka ínt’ i hehl n.
    Slå honom, men slå inte ihjäl honom.
    Áh, duka n i ryggjĕn svǫ hann vakn’.
    Åh, slå honom i ryggen så att han vaknar.
    Vanliga konstruktioner: duka dil
    Etymologi: Jämför fornnorfiska þoka "röra från stället".