ducka
Se även duka.
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av ducka | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | ducka | duckas |
| Presens | duckar | duckas |
| Preteritum | duckade | duckades |
| Supinum | duckat | duckats |
| Imperativ | ducka | – |
| Particip | ||
| Presens | duckande, duckandes | |
| Perfekt | duckad | |
ducka
- hastigt böja sig ned för att undgå att bli träffad
- Vanliga konstruktioner: ducka (för ngt)
- Han duckade för slaget och utdelade blixtsnabbt en karatespark.
- (överfört) undvika
- Vanliga konstruktioner: ducka för/inför ngt
- En majoritet av våra riksdagspolitiker duckar inför frågorna om sjukvårdens framtid.
- Besläktade ord: duka under
Översättningar
[redigera]hastigt böja sig ned för att undgå att bli träffad
- bokmål: dukke (no)
- engelska: duck (en)
- finska: mennä matalaksi, kumartua (fi)
- polska: robić unik
- tyska: ducken (de)