föra

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

föra

  1. böjningsform av för

Verb[redigera]

Böjningar av föra  Aktiv Passiv
Infinitiv föra föras
Presens för förs, föres
Preteritum förde fördes
Supinum fört förts
Imperativ för
Particip
Presens förande, förandes
Perfekt förd

föra

  1. transportera; förflytta föremål eller människor från en plats till en annan
    Vanliga konstruktioner: föra in, föra upp
    Jag kan föra hem dig om du vill.
    Det krävs en stadig hand på rodret för att säkert föra ett skepp förbi dessa rev.
  2. leda i pardans
    När Ann dansade med Linda var det Linda som var kavaljer, dvs den som förde.
  3. leda
    Fången fördes in i rätten handfängslad.
  4. skriva
    Mötessekreteraren är den som för protokoll.
    Kommunfullmäktige beslöt att nämnden måste föra protokoll över sina sammanträden.
    Han förde in de uppmätta värdena i anteckningsboken.

Sammansättningar[redigera]

Översättningar[redigera]