förordna
Svenska
[redigera]Verb
[redigera]| Böjningar av förordna | Aktiv | Passiv |
|---|---|---|
| Infinitiv | förordna | förordnas |
| Presens | förordnar | förordnas |
| Preteritum | förordnade | förordnades |
| Supinum | förordnat | förordnats |
| Imperativ | förordna | – |
| Particip | ||
| Presens | förordnande, förordnandes | |
| Perfekt | förordnad | |
förordna
- utse någon till (kortare) tjänst eller uppdrag, tillsätta
- Man förordnade en kvinna som vikarie på skolan eftersom den ordinarie läraren var svårt sjuk.
- Sammansättningar: tillförordna
- fatta beslut; utfärda eller införa en bestämmelse, en lag eller en regel; skapa en förordning
- Mannen förordnade om åtal eftersom han ansåg att brottet var riktigt illa.
- Se även tesaurus: Vilja, Beredelse, Laglighet, Reglering, Befallning, Bemyndigande, Visshet
Översättningar
[redigera]utse någon till (kortare) tjänst eller uppdrag
- tyska: beauftragen (de)