regel

Se även Regel.

Svenska

Substantiv

Böjningar av regel 1-2	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	regel	regeln	reglar	reglarna
Genitiv	regels	regelns	reglars	reglarnas

Böjningar av regel 3-4	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	regel	regeln	regler	reglerna
Genitiv	regels	regelns	reglers	reglernas

regel

• uttal: ˈrègel (1-2)
• uttal: ˈrégel (3-4)

1. låsanordning i form av en bom som skjuts för

   Besläktade ord: regla

   Varianter: rigel

2. slags trästycke som används som stomme till bland annat trähus

   Sammansättningar: regelverk

   Jämför: balk, bjälke

   Se även: korsvikeshus

3. någonting som definierar hur vissa situationer ska hanteras och ska följas

   Se även: lag, bestämmelse, föreskrift

   Sammansättningar: (...regel) BIFF-regel, grundregel, högerregeln, spelregel, svängningsregel, trafikregel, T-korsningsregel, utfartsregel, vänsterregel

   Sammansättningar: (regel...) regelbrott, regelbunden, regelverk

4. vana, vanlig situation

   Se även: i regel, som regel

Översättningar

1. låsanordning

• bokmål: rigel ^(no) m
• engelska: latch ^(en)
• franska: verrou ^(fr) m
• portugisiska: trinco ^(pt) m, tranca ^(pt) f
• tyska: Riegel ^(de) m

2. trästycke

• bokmål: rigel ^(no) m
• franska: pêne ^(fr)
• tyska: Riegel ^(de) m, Leiste ^(de) f, Leiste ^(de) f

3. någonting som ska följas

• bokmål: regel ^(no) m
• engelska: rule ^(en)
• esperanto: regulo
• finska: sääntö ^(fi)
• franska: règle ^(fr) f
• italienska: regola ^(it)
• portugisiska: regra ^(pt) f
• spanska: regla ^(es) f
• tyska: Regel ^(de) f

Bokmål

Substantiv

Böjningar av regel	Singular		Plural
maskulinum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	regel	regelen	regler	reglene
Genitiv	regels	regelens	reglers	reglenes

regel

1. regel