hänge

Svenska

Substantiv

Böjningar av hänge	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	hänge	hänget	hängen	hängena
Genitiv	hänges	hängets	hängens	hängenas

hänge

1. hängande föremål
2. (botanik) hängande, axliknande blomställning

   Synonymer: blomhänge

3. (ålderdomligt) hängsmycke

   Sammansättningar: örhänge

• 
  hänge (blomställning)
• 
  örhänge

Översättningar

hängande föremål

• franska: pendant ^(fr)
• engelska: pendant ^(en)

botanik: hängande, axliknande blomställning

• bokmål: rakle m
• engelska: catkin ^(en), ament ^(en), amentum ^(en)
• franska: chaton ^(fr) m
• nynorska: rakle m
• polska: kotka ^(pl) f, bazia ^(pl) f
• spanska: amento ^(es) m

Verb

Böjningar av hänge	Aktiv	Passiv
Infinitiv	hänge	hänges
Presens	hänger	hänges
Preteritum	hängav	hängavs
Supinum	hängett, hängivit	hängetts, hängivits
Imperativ	hänge	–
Particip
Presens	hängivande, hängivandes
Perfekt	hängiven

hänge

1. (reflexivt: hänge sig) ägna sig åt, överlämna sig åt, gå in för något

   1907: Herre, hvart går du? ur Sägner, berättelser och skizzer, Victor Rydberg:

   Under den tysta förtviflan, hvaråt andre hängåfvo sig, rufvade icke mindre grymma själskval.

   Vanliga konstruktioner: hänge sig åt

   Varianter: hängiva, ge sig hän

Översättningar

ägna sig åt, överlämna sig åt, gå in för något

• bosniska: posvetiti se
• polska: oddawać się ^(pl), poświęcać się ^(pl)

Tyska

Verb

hänge

1. böjningsform av hängen