hörsel

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wikipedia-logo-v2.svg
Wikipedia har en artikel om:
hörsel

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hörsel  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ hörsel hörseln
Genitiv hörsels hörselns

hörsel

  1. (fysiologi) sinne hos vissa slags djur vilket reagerar på ljudvågor i omgivningen (vilka ger upphov till elektriska impulser i det centrala nervsystemet via mekanoelektrisk transduktion i de organ som svarar för sinnet)
    Hon förlorade hörseln på vänstra örat.
    Kohyponymer: smak, lukt, känsel, syn
    Sammansättningar: hörselförmåga, hörselgång, hörselnedsättning, hörselobservation, hörselorgan, hörselsinne, hörselskada, hörselskydd, hörselslinga
    Jämför: gehör

Översättningar[redigera]