harm

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av harm  Oräknebart
utrum Obestämd Bestämd
Nominativ harm harmen
Genitiv harms harmens

harm

  1. (ålderdomligt) skada; grunden för sammansättningen harmlös
  2. förnärmelse, grämelse, ilska (över en åsamkad skada)

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av harm  Singular Plural
Nominativ harm harms
Genitiv harm's harms'

harm

  1. skada, ont
    Synonymer: injury; hurt; damage; detriment; misfortune
  2. något som orsakar skada eller ont

Verb[redigera]

Böjningar av harm  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens harm harms harm
Preteritum harmed
Perfektparticip harmed
Presensparticip harming

harm

  1. skada, göra illa

Besläktade ord[redigera]