hinder

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av hinder 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ hinder hindret hinder hindren
Genitiv hinders hindrets hinders hindrens
Böjningar av hinder 2 Oräknebart
neutrum Obestämd Bestämd
Nominativ hinder hindret
Genitiv hinders hindrets

hinder

  1. någonting som stoppar, försenar eller gör svårare
    Synonymer: aber
    Besläktade ord: hindra
    Sammansättningar: hinderlöpning, trafikhinder
    Fraser: till hinders
    Lågkonjunkturen är ett hinder för min karriär.
  2. friidrottsgren där deltagarna tävlar i löpning med vissa hinder (1)

Översättningar[redigera]

Engelska[redigera]

Verb[redigera]

Böjningar av hinder  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens hinder hinders hinder
Preteritum hindered
Perfektparticip hindered
Presensparticip hindering, vard. hinderin'

hinder

  1. förhindra, hindra