Hoppa till innehållet

inmundiga

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Svenska

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av inmundiga  Aktiv Passiv
Infinitiv inmundiga inmundigas
Presens inmundigar inmundigas
Preteritum inmundigade inmundigades
Supinum inmundigat inmundigats
Imperativ inmundiga
Particip
Presens inmundigande, inmundigandes
Perfekt inmundigad

inmundiga

  • uttal: ˈɪ̀nˌmɵndɪga
  1. (vardagligt, skämtsamt) inta föda
    På stadshotellet behagade professorskan med sällskap inmundiga en lätt supé.
    Synonymer: äta, förtära, inta
    Etymologi: Sedan 1854, bildat av mun och i anslutning till inhändiga.

Översättningar

[redigera]