karbid

Svenska

Substantiv

Böjningar av karbid	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	karbid	karbiden	karbider	karbiderna
Genitiv	karbids	karbidens	karbiders	karbidernas

karbid

1. (kemi) kemisk förening av kol och någon metall eller kisel eller bor

   Karbider av wolfram, molybden eller titan räknas till hårdmetaller.

   Sammansättningar: kalciumkarbid, karbidlampa, volframkarbid

Översättningar

kemisk förening av kol

• engelska: carbide ^(en)
• japanska: 炭化物 ^(ja) (たんかぶつ)
• polska: węgliki
• slovakiska: karbid ^(sk) m
• tyska: Karbid n