kindben

Svenska

Substantiv

Böjningar av kindben	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kindben	kindbenet	kindben	kindbenen
Genitiv	kindbens	kindbenets	kindbens	kindbenens

kindben

1. (anatomi) ett parigt ben i människans kranium, placerat upptill på ansiktets sidor och utgör en del av ögonhålans botten och vägg, som ledar mot överkäken, tinningbenet, kilbenet och pannbenet

   Synonymer: okben, kindknota

Översättningar

kindben

• bokmål: kinnbein n
• engelska: cheekbone ^(en), malar bone ^(en), zygoma ^(en), zygomatic bone ^(en)
• frisiska: jokbonke, wangbonke
• nederländska: jukbeen ^(nl) n
• spanska: pómulo ^(es) m
• sydsamiska: searome
• tyska: Wangenknochen ^(de) m, Jochbein ^(de) n, Backenknochen ^(de) m