ben

Se även Ben.

Svenska

Substantiv

Böjningar av ben 1-3.	Singular		Plural
neutrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ben	benet	ben	benen
Genitiv	bens	benets	bens	benens
Not: I bestämd form plural dialektalt även talspråkligt bena(s).

Böjningar av ben 4	Oräknebart
neutrum	Obestämd	Bestämd
Nominativ	ben	benet
Genitiv	bens	benets

ben

• uttal: /beːn/

1. (anatomi) kroppsdel som djur eller människa går med eller står på

   Synonymer: skank, skånk

2. (överfört) hög och smal del (ofta flera stycken) av ett föremål som föremålet står på; föremål som liknar ett ben
3. (anatomi) del av ett inre skelett

   Synonymer: knota

4. (anatomi) kalkhaltigt material som bygger upp skelettet
5. (dart) del av match

   Synonymer: leg

Etymologi

Fornsvenska ben, ursprungligen endast i betydelsen skelettdel, senare om kroppsdelen. Besläktat med engelska bone, tyska Bein. Rotbetydelsen torde vara "rak" (jämför isländska beinn med den betydelsen) och ordet är då besläktat med bena.

Besläktade ord

• bena (i uttrycket "bena ur": ta bort benen ur en fisk)

Sammansättningar

kroppsdel

bakben fiskben framben högerben skenben vänsterben träben

del av föremål

bordsben stolsben träben

skelettdel

benknota vadben

Fraser

• ha flera ben att stå på
• lägga benen på ryggen
• stå på egna ben

Översättningar

kroppsdel

albanska: këmbë danska: ben (da) n engelska: leg (en) finska: jalka (fi), sääri (fi) franska: jambe (fr) f isländska: fótur (is) m, fótleggur (is) m, löpp (is) f italienska: gamba (it) f japanska: 脚 (ja) (あし (ja), ashi) kroatiska: noga (hr)

litauiska: koja (lt) f nederländska: been (nl) n polska: noga (pl) f portugisiska: perna (pt) ryska: нога (ru) f slovenska: noga (sl) spanska: (för personer) pierna (es) f, (för djur) pata (es) f tyska: Bein (de) n vallonska: djambe (wa)

del av föremål

danska: ben (da) n engelska: leg (en) franska: pied (fr) m italienska: gamba (it) f

nederländska: poot (nl) m spanska: pata (es) f tyska: Bein (de) n

skelettdel

albanska: asht (sq) baskiska: hezur (eu) danska: knogle (da) u, ben (da) n engelska: bone (en) finska: luu (fi) franska: os (fr) m italienska: osso (it) m japanska: 骨 (ja) (ほね (ja), hone)

kurdiska: hestî (ku) litauiska: kaulas (lt) m nederländska: bot (nl) n, been (nl) n polska: kość (pl) f portugisiska: osso (pt) ryska: кость (ru) f spanska: hueso (es) m tyska: Knochen (de) m (knota), Gräte (de) f (fiskben)

material

engelska: bone (en) finska: luu (fi) franska: os (fr) m japanska: 骨 (ja) (ほね (ja), hone)

nederländska: been (nl) n polska: kość (pl) f spanska: hueso (es) m tyska: Knochen (de) m

Nederländska

Verb

ben

1. böjningsform av zijn

Lågskotska

Substantiv

ben

1. berg

   Etymologi: Ordet är lånat från skotsk gäliska beinn.

Turkiska

Pronomen

ben

1. jag