klack

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även kläck.

Wikipedia har en artikel om:
Skoklack
Wikipedia har en artikel om:
Hejarklack

Svenska[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av klack  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ klack klacken klackar klackarna
Genitiv klacks klackens klackars klackarnas
stövel med extrem stilettklack
en amerikansk hejarklack

klack

  1. uppbyggnad på bakre delen på de flesta skors (pjäxors, stövlars) undersida, som stöd för hälen
    Besläktade ord: högklackad, klacka, klackning, lågklackad
    Synonymer: skoklack
    Hyponymer: blockklack, chockklack, commaklack, kilklack, styltklack, pyramidklack, spolklack, stilettklack, taxklack
    Sammansättningar: gummiklack, halvklack, helklack, klackbar, klackjärn, klacklös, klackportmonnä, klacksko, korkklack, stövelklack, träklack
    Fraser: slå klackarna i taket, svänga runt på klacken, sätta klackarna i marken, vända på klacken
  2. grupp personer med uppdrag att heja och applådera, exempelvis vid sportevenemang
    Synonymer: hejarklack
    Sammansättningar: hejarklack
  3. (i vissa ortsnamn) berg
  4. (fotboll) spark utför med hälen av foten
    Synonymer: klackspark
    Kohyponymer: vrist, bredsida, volley, rabona, yttersida, cykelspark, bicykleta
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Betydelse 1: Från fornsvenska, ursprungliga betydelsen är bergstopp och klippa. Besläktat med norska klakk.[1], även av franska claquer (smälla, klappa).

Översättningar[redigera]

Verb[redigera]

klack

  1. böjningsform av klicka

Källor[redigera]

  1. Bergman, B (2007): ”Ordens ursprung”, Wahlström & Widstrand, sid. 172.