konstant

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till: navigering, sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av konstant  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum konstant
Neutrum konstant
Bestämd
singular
Maskulinum konstantare
Alla konstanta konstantaste
Plural konstanta konstantaste
Predikativt
Singular Utrum konstant
Neutrum konstant konstantare konstantast
Plural konstanta
 
Adverbavledning konstant

konstant

  1. oförändrat i tid och rum
    Synonymer: beständig, oföränderlig
    Antonymer: variabel
    Jämför: varaktig, stabil
    Rummets temperatur var konstant, alltid för hett!
  2. (matematik) som har ett fixt värde oberoende av relevanta variabler
    Antonymer: variabel (motsatspar)

Översättningar[redigera]

Adverb[redigera]

konstant

  1. avledning till adjektivet konstant; oupphörligen

Översättningar[redigera]

Substantiv[redigera]

Böjningar av konstant  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ konstant konstanten konstanter konstanterna
Genitiv konstants konstantens konstanters konstanternas

konstant

  1. (matematik) en storhet vars värde inte ändras
    Antonymer: variabel (motsatspar)

Översättningar[redigera]

Tyska[redigera]

Adjektiv[redigera]

konstant

  1. konstant