konstifik

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska[redigera]

Adjektiv[redigera]

Böjningar av konstifik  Positiv Komparativ Superlativ
Attributivt
Obestämd
singular
Utrum konstifik konstifikare  
Neutrum konstifikt
Bestämd
singular
Maskulinum konstifike konstifikaste
Alla konstifika
Plural konstifika
  Predikativt
Singular Utrum konstifik konstifikare konstifikast
Neutrum konstifikt
Plural konstifika
Kompareras alternativt med mer och mest.
Adverbavledning (konstifikt)?

konstifik

  1. (vardagligt) konstig, besynnerlig
    1933: Porten vid Johannes, Agnes von Krusenstjerna:
    För honom hade det verkligen varit mycket långa dagar, fyllda av ovana, konstifika händelser, och med tillfredsstållelse såg han sin värd betala.