kulmage

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av kulmage  Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ kulmage kulmagen kulmagar kulmagarna
Genitiv kulmages kulmagens kulmagars kulmagarnas

kulmage

  1. (halv)kulformad, utstående mage (buk)
    På parkbänken satt en slafsigt klädd man med halvt exponerad kulmage bredvid ett par tomma ölburkar.
    2005 (2 feb): Skolbarn skrämda av man i skåpbil (DN):
    Barnen har uppgett att han har kulmage och är i 40-50-årsåldern och alla har reagerat på hans ansikte.
    2010 (14 feb): Vita veckor (SvD), Lotta Ringdahl:
    Förr var en direktör med kulmage, cigarr och cognacskupa bilden av välstånd.

Översättningar

[redigera]